Så är man iväg! Det känns inte helt iväg när man bara kommit till Gnesta, men det är i utkanten av hemma, porten till äventyret.
Vi har denna strecka en följebil som tagit våra packväskor. Det är Tonis pappa som bjudit oss på hamburgerlunch i Södertälje och nu bjuder oss på enormt mycket middag i Gnesta (vi sitter nu och väntar på plättlaggen och kvällens snacks) och som däremellan tagit våra väskor i bilen. Det känns faktiskt ganska skönt att få en mjukare start, för det känns i kroppen att den inte är van. Ryggen klagar och rumpan... ja, den gör sig också hörd. Jag hoppas verkligen att kroppen vänjer sig!
I övrigt har vi haft en vacker dag. Södermanland bjuder sin bästa sida till med stora lummiga ekar vid vägkanten, sommarblomster i dikena och en stor vråk som tyst lyfte ur träden vid sidan av en lång uppförsbacke och gled ut över vägen, på jakt efter en vilsen mus.
I Gnesta är det sällskapsspel som står för kvällens underhållning, både ordlekar och pluppar använder vi, och skrattet hålls inte inne. Jag har även fått prova på att spela en finsk variant på kubb. Roligare än kubb (om man som jag gillar individuella sporter)!
Kvällen är ung, plättarna väntar och Trivial Pursuit är nästa spel på schemat. Hoppas jag. Det är globetrotterversionen som gäller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar