Dagarna i Tyskland börjar bli svara att skilja at. Cyklingen blir rutinmäsig efter ett tag och norra Tyskland har varit väldigt homogent i mina ögon. Under var tredje dag i detta land trampade vi runt i inlandet kring de vackra sjöarna och de sma byarna sydväst om Plön. Vi har köpt en väldigt bra karta pa en bensinmack för bara 9 euro som täcker hela Tyskland och lite till med en perfekt skala av 1:300 000. Vi använder den flitigt för spindelväven av vägar som täcker landet blir annars alltför förvirrande. Det finns fantastiskt manga skyltar för cyklister och cykelvägar nästan överallt, men att följa dessa blir som Toni säger: "Hakuna Matata". Cykelvägarna leder inte sällan den vackraste vägen, inte den kortaste vägen dit skylten pekar, och det är inte ovanligt att cykelvägen blir till grus. Man kan gott säga att det i Tyskland inte alltid är optimalt med racerdäck.
Pa klällen cyklade vi förbi naturomraden med vida öppna bokskogar som kallade pa varat tält. Vi valde dock att fortsätta en bit närmre Glückstadt eftersom klockan ännu inte blivit sa sen, och lusten att komma langt för en gangs skull var stor.
Omradet kring Rhin är bördigt, flackt, med stora öppna akrar, ett fatal hus och manga, manga hus. Oro, nervositet och stress fyllde mig när vi kom ut pa den oändliga slätten. Som en bergsget som inte vet när den kommer finna skydd för natten. Kvällskylan och nervositeten gör mig inte till en trevlig person och jag ville envist sätta upp tältet sa fort som möjligt pa de mest opassande ställen. Toni, som har lite mer vett kvällstid än jag, sade bestämt nej och hittade däreter en mycket bra plats bakom en vändplan för skolbussar pa en matta av tungt doftande kamomill.
Nu har landskapet förändrats och även under dagen har vi cyklat över sandiga akrar där tegelhusen star stadigt och brett och, vilket man plagsamt far erfara när man behöver en buske, överallt.
Du är verkligen en inspirationskälla!
SvaraRaderaSjälv tänkte jag cykla till Paris -14 ToR och suger åt mig av dina erfarenheter.
Jättefina bilder!